lördag 19 februari 2011

Jag är en sjusärdeles schlagerslav.

Försök säga det sju gånger i snabb följd..

Melodifestivalen må vata ett spektakel utan dess like sedan Christer Björkman klev och styrde. Jag tycker inte om alla dessa deltävlingar som tvingar oss stå ut med skräpartister som den där fjanten med solstolen och solglasögonen i första deltävlingen.. Jag menar: VAD I HELVETE VAR DET FÖR NÅGOT?

Herrey's med Diggi loo, diggi ley är fortfarande min största schlagerupplevelse. Den får mig alltid på gott humör och ger mig det där rycket i högerarmen. Ni som sett mig göra dansen vet vad jag talar om. Ikväll ligger mina sympatier hos The Playtones, dels för att jag är gammal innebandykompis och grundskolekamrat med Andreas i bandet.. Dessutom får ska man väl vara så lokalpatriotisk som man bara kan..när man kan..

Nu har vi sex raka vinster med basketlaget. Härligt!

För övrigt:
Om man sysslar med någonting (T.ex. fiser eller petar näsan) fem minuter per dag, och om man lever i 100 år, motsvarar det 4 månader konstant utförande av aktiviteten, om man skulle göra allt på en gång...

Közzenum!

Inga kommentarer: